Åh Berlin

Veckorna flyter på. Dagarna byter av varandra i ultrarapid. En vecka och tre dagar sedan vi kom hem från Berlin och det sitter kvar i kroppen, stenhårt.

I julklapp överraskade maken mig med en weekendresa till Berlin. Pratat om det länge men aldrig blivit av. Så äntligen!

Med handbagage drog vi till Landvetter och med 55 minuters resa i luften så var vi framme.

På fredagen tog vi det lugnt och strosade mest runt i området där vi bodde, Prenzlauer Berg som ligger på den östra delen. Så mysigt! Vi åt hela tiden och detta ätande följde oss hela resan.

På löragen började vi med lyxfrukost och sen drog vi in till centrum och åkte sightseeingbuss och såg monument efter monument från toppen av bussen. Stannade vid "checkpoint charlie" och påmindes om mur och krig. En sådan vacker men sargad stad, byggställningar på nästan varje gata men historien gör sig påmind, så viktigt.

Det blev mycket fika och ett stopp på vegetarisk hamburgerrestaurang i Krauzberg. Vi var även och kollade i ett varuhus, men kroppen pallade inte och det var faktiskt inte mycket att ha.

Det blev mycket gång denna lördag så kroppen var inte helt glad den kvällen. Men vi tog oss iallafall till en tapasrestaurang och beställde/chansade från tysk meny (vilket alla menyer va). Vi fick till det och beställde även öl och drinkar. Fanns ett galet utbud av alkoholfri öl och drinkar i hela Berlin. Sådan lyx. I Sverige ska man ju dricka alkohol så där har man tur om det finns ett alkoholfritt alternativ. Efter maten bjöd de oss på en snaps, även den alkolfrei.. till mig då. Sen gick vi hem och kollade Amerikansk Manhunt på CNN.

På söndagen drog vi till Die Mauer park. Där var det marknad, helt galet med folk och massor av konst, leksaker, kläder och secondhand. Jag ville ta med mig alla möbler hem i mitt lilla handbagage. En kruka från 60-talet (?) fick följa med hem iallafall.

Bäst: slippa alla Condeco, här var varje café/restaurang unikt och helt sitt eget.
Att våren hade kommit så långt.

Alla vackra byggnader och den härliga känslan som inte går att förklara.

Secondhandmöjligheterna.

Sämst: Att vi hade det så blåsigt.

Att jag inte hade en bil med släp så jag kunde frakta hem alla vackra möbler.

Att min kropp inte pallade.

Summa summarum: åh berlin!

Att leva i en storm

Egentligen skulle hela inlägget kunna handla om blåst. För ute stormar det och dörrarna slår och jag kan inte somna.
Jag skulle kunna avsluta inlägget med en bild på dagens frisyr, fångad av en stormvind skulle jag kalla den. Håret har stått på enda och jag har varit genomfrusen efter dagens blåst. Deppigt värre.

Så jag skiter i det.

Denna blåsiga dag;

Jag har varit på jobbet en stund och avslutat lite grejer. Nu behövs bara några timmars avslut sen kommer jag vara helledig till augusti.

Jag och O har snackat strategier kring våra pelargoner som vi satt från förra året. Heldöda misstänker vi men vi chansar på att de kommer till liv igen. Och en liten blomma har dykt upp så vi ser det som ett tecken.

O har blivit så himla rolig det sista. I februari och mars hade vi en dålig period och sexårstrotsen visade sig från sin sämsta sida. Ständig kamp med utbrott och upp-och-ned-humör. Lite schizo sådär. Men nu har allt vänt. Han visar fortfarande på sexårstrots men nu har det bästa ur perioden kommit fram. Från att aldrig ha velat kramas håller han sig nu så nära hela tiden, visar sådan kärlek för sin syster och har blivit så himla sprallig (kan ju inte sitta still och ibland blir jag tokig).  Tokunge deluxe ♥.

Idag har vi varit på simskolan och självklart var han tvungen att ta den svåra vägen till bilen genom alla buskar.

Nu ska jag omfamna stormen, se den i vitögat och och tänka på vilken fin dag jag haft i min snygga frisyr med min stormvind till son. Sen somna.

Amorteringar, räntor i skuggan av våren

Så vänder det. Snabba vändningar. Tur är väl det. Men åh så lätt att se allt negativt och gräva sig långt ned i en grop. Gårdagen hade självklart ljusglimtar men ändå såg jag bara allt i gråa nyanser med light-panik-ångest.

Egentligen var idag och igår nästan identiska men ändå så olika. Ja idag blev en helt annan dag: piggare, gladare, varmare och vibrerande. Om jag igår såg allt i svart har idag tankarna varit luftigare och ljusare. Och sådär lycklig (dock sjukt trött!!!).

Jag och maken var på vårt andra bankbesök, det dränerar men nu är det äntligen över. Efter gick vi och åt lunch tillsammans och hade mysfaktor hög. Välbehövligt. 

Barnen var på härligaste humör vid dagishämtningen och vi tillbringade tiden innan middagen på gården i - hallelulja - vårsolen!

Inte min dag. Gah!

Jaha. Sitter bitter i soffan. Idag jävlas kroppen med mig och värken visar sig från sin bästa sida. Är lite sådär halvt nedsatt, mest trött säkert. Men inget går riktigt som jag tänkt.

Har precis kommit ut från nattning av S. J fick ta över. Hon är övertrött och ska INTE sova. Krånglar med täcket, kudden, alla gosedjur som ska ligga i sängen och som sen också ska ha kudde. Har kissat två gånger på 30 minuter. Är hungrig och ska ha mer välling. Byter ställning 60 gånger i minuten. Gah.

Har förlorat ett bud på Tradera. Gah.
Missade att lägga bud på nästa med en halv sekund. Gah.
Har inte hunnit vila idag. Gah.
O klagat på maten.. som vanligt. Gah.
Jag måste städa och fixa tvätten (imorgon kommer de och besiktar lägenheten). Gah.
Helt klibbig från det fuktiga vädret. Gah.
Åkte mot rött idag. Gah.
Eksem. Gah.

GAH!

Men just det, har ju lite godis i skåpet. Nu känns det lite bättre.

Nattgäst

Så jäkla gulligt. Vid sängåendet igår så möttes vi av en liten gäst.

Vårtecken

Äntligen känns det som om våren är här för att stanna och idag drog jag fram pelargonerna från sitt ide. Halvdöda grenar och lite hopp om liv. Men jag och O satte dem i ny jord så nu hoppas vi på återuppståndelse. Satte även några sticklingar så nu är fönsterbrädorna fulla. O fick ta en som han hade satt och ha på sitt rum. Den har han nu till uppgift att vattna och innan sängdags fördes ett vattningschema.

Det blir spännande att se hur han fullföljer detta, han var så gullig när han tog blomman under armen och med stolta steg tog den in på sitt rum. Innan vi släckte för natten skulle han ju säga god natt till den också ♡. Självklart.

Cravings

Ooops lite Cravings innan sängåendet  00:10 nu när man äter för två. Fil och "Start". Men annars äter jag SUPERnyttigt. Så-att-jo-så-är-det. Absolut.

Uppbokad

Det har varit fullt ös sen i fredags.  Ligger nu i soffan med en sprattlande tok i magen och med lite sammandragningar. Så imorgon blir det till att ta det så lugnt det bara går.

I fredags var jag och kollade tapeter. Just nu inreds det i min hjärna dygnet runt och jag hittade "vår" tapet till köket. Sen tog jag magen och kollade lite secondhand, sen var kroppen slut. Inga fynd mer än tapeten (som var på tok för dyr så inget egentligen fynd).

På kvällen bar det av till Vara för föreställningen "En negers uppväxt" med Marika Carlsson. Hade väl inte de största förväntningarna men det var så galet bra. Skrattade i kapp med en sprattlande bebis och det var så jäkla upplyftande. Tankvärt om rasism och hur läskigt nära det är oss i samhället idag. Hur systematiskt rasisterna smyger sig in i regeringen och alla reagerar med tystnad. Marika poängterade att alla har vi fördomar men frågan är hur långt vi låter de gå utan att egentligen reflektera. Så sjukt bra föreställning. Se den! Du måste!

Idag har vi då hängt hos mormor och morfar och hjälpt dem flytta ned sovrummet från ovanvåning. Envisa som synden ♡. Det blev en härlig fm med släktens alla karlar som var med och lyfte. O var i sitt esse och hjälpte till hela tiden, sprang runt och ville vara med på varje hörn, så duktig.

I eftermiddag har vi mest hängt. Spelat massor av WII allihop, käkat masa mat och godis och planerat hus.

Till slut säger jag som Marika, "vi borde dansa mer:". Det tar jag med mig och dansar till sängen.

Tåginlägg

Snart snart snart åker jag förbi mormor och morfars hus. Sitter på tåget till Jönköping efter häng med L och föreställning i Vara.

Regnet på fönstren och vyer över landskapet. Snö, blask, grushögar, lera gråbrun sörja, ändå terapeutiskt.
Enda sedan jag var liten har jag älskat att åka tåg och alltid kollar jag efter deras hus. För då känner jag mig hemma.

Nu ska vi dit och göra iordning för en ny fas i alla våras liv. Fasen vi alla visste skulle komma. De kan inte längre bo på övervåningen utan vi ska flytta ned sovrummet i vardagsrummet. Ut med det gamla pianot, trasa sönder och sängas ut och för att ge rum för den nya tiden

Bakom mig sitter någon och smackar tuggummi. Vill skrika! Härligt med tåg, ohärligt med människorna på tåget.

Nu är jag framme.

Skorpan 21+2

"Ditt barn ser nu ut som en nyfödd i miniatyr, ca 430 gram och 28 centimeter lång från hjässa till häl. Barnets känselorgan utvecklas och mognar för varje dag som går, och hjärnan och nervändarna är nu tillräckligt mogna för att barnet ska känna beröring. Om man gör ett ultraljud i den här veckan kan man se hur barnet rör vid fostersäcken och vid sitt eget ansikte samt hur det sträcker ut händerna och griper tag i navelsträngen. De är redan små utforskare."

Asså bara så gulligt. Jag känner massor av sprattel nu, varje dag och speciellt på kvällarna. Riktigt härligt. Och jag kallar den för han.

"Du kan fortfarande böja dig och sitta bekvämt, det ska inte vara några problem med att gå och morgonillamåendet har vanligtvis gått över. Du mår förmodligen ganska bra."

Asså bara så fel. Väldigt orörlig och NU har illamåendet börjat.
Första babyplaggen inköpta på loppis. Nu ska de bara tvättas sen ska de vikas. Brööl. Väldigt lättrörd nu för tiden också.
Magen växer och i helgen spräckte jag mina favoritjeans.

En besiktning, italienare och en finlandssvensk

Om idag var en kort dag var nog igår en av de längsta och innehållsrika dagarna på länge

J vaknade innan väckarklockan ringde och jag gick upp med lätta steg. Barnen lämnades på föris och vi tog bilen och åkte med alldeldes för god marginal till vår nya gata. Vi hade bokat in besiktning för le hus och vi skulle äntligen få se det igen. Vi hade ju bara sett det i 40 minuter innan (galenskap: man ser huset 40 minuter sen bjudar man och har köpt ett hus.. typ).

I tre timmar gick vi runt i huset och allt kändes så himla grymt perfekt. Kök och hall helt i furu, 70 år gammal källare, ett rum för lite, fellagt golv.. ja och ändå kändes allt som om vi kommit hem.
Inte helt fel att välkomnas av två grannar heller.
Vi firade sen denen lyckade besiktningen med räkmacka och wienerbröd!

På eftermiddagen drog jag till stan och åt italienskt med några kollegor. Sen drog vi på föreläsning. Många aha och lärdomar för livet. Helt underbart. Ett liv utan aha är som att stå still och aldrig utvecklas.

Föreläsningen, "Barn är smarta- jag kanmetoden", riktades för oss som jobbar med barn och ungdomar men även vuxna med olika funktionsnedsättningar. Men även för oss med egna barn och massor nytänkande för sin egen självutveckling. Ett plus för föreläsningen då den hölls av världens sötaste finlandssvensk, Ben Furman. Och gratisfikan såklart.

Ingen vanlig dag

Ja idag var verkligen ingen vanlig dag. En av årets absolut kortaste dag.

Jonas lämnade barnen på dagis och jag skulle ta lite sovmorgon, låta kroppen vila efter en full gårdag.
Jag sov och sov och sov och vaknade 11:30. Sen kom jag inte upp ur sängen på en timme. Så var det dags o hämta barnen. Där var halva dagen över. Men jag hann med ett avsnitt av "Hem till gården" i alla fall, fördelen med att vara sjukskriven.

När jag väl hade hämtat barnen åkte vi för att tvätten bilen. Äntligen!! Och det var dagens höjdare. Barnen helt tokiga när borstarna rullade över oss, skrattade sig hesa, skräckblandad förtjusning. Tänk vad de små detaljerna gör livet så stort.

Resten av dagen har vi hängt på gården med grannarna inkl. 8 grannungar.. gap, skrik, gråt, bus och galenskap ♡.

Asså Hallå..

Måste bara skrika ut att jag är så trött och har så förbannat ont av min foglossning!!!!
Det var skönt att få ut. Nu ska jag vara positiv resten av kvällen. Bäst att jag lägger mig nu om jag ska klara av det.

Annars. Hängt på gården i 4 timmar med grannar och barnen har varit lyckliga. Efter en turbulent morgon, med två psykbryt, ett per unge så blev det ganska bra. 

Imorgon är det besiktning av huset och jag dör lite av spänning. Ska bli så kul att se huset igen, gå runt och mäta, fota, planera och hänga i trådgården. Iiii. 

Nu fortsätter kvällen med bad, chokladbollsbak, vikning av tvätt och skrålande till Copacabananana!

Dansar Copacabananadansen.

Snusa bebis och andas vårluft

Vi kom fram med livet i behåll och knappa förståndet till målet: "snusa fyra-veckors-bebis".
En liten plutt som fick träffa nyfikna kusiner som tar lite för hårt vid klappar och vill vara med överallt där knyttet är.

O och S är så glad i bebisar och det gör att vi längtar ännu mer efter lill♥n. Och så känns det som en evighet dit. Men snart har sommaren gått oss förbi och då får vi snusa får alldeles egna lilla Skorpa.

Ja så var helgen slut och vi avslutar med att vika tvätt, kolla Maria Wern och käka lite godis. Det är två avslagna päron som invaderat soffan efter en fullproppad helg.

På fredagen träffade jag Madde och vi möttes upp i vårt nya område och jag fick visa huset. Fick bli en kort tur då mina fogar inte vill min väg nu för tiden. Sen drog vi och fyllde våra gravida kroppar med en fika och några timmars tjôt. Välbehövligt för oss båda.

På kvällen fick vi barnvakt och bokade bord på Pescadores och käkade 3-rätters, jag lyxade till med alkoholfritt vin som smakade saft och suktade efter en stor stark. Efter det utnyttjade vi barnvaken och drog och utforska vårt nya hood.

I går var vi då i Skövde och inspekterade gossebarnet. På vägen hem möttes vi av snövirvel och ångest över att våren aldrig verkar vilja visa sig.

Men idag har solen skinit och våren har visat sig. Efter lunch blev det en tur förbi huset igen, denna gång med barnen... sååå fint. Sen tog vi vårt smutsiga åk till mormor och morfar och städade bilen. Härligt värre! Fikade och hjälpte en sjuk morfar med hans nya besatthet: hans I-pad. Vi lyssnade på Glenn Miller i sängen på youtube. Älskade gubbe!

En härlig dag men med trötta barn och mycket gnäll.. psykbryt light. Imorgon börjar en ny vecka, fulbokad med besiktning, förskole- och skolförflyttning, simskola, middag med arbetskamrater, utbildning och några timmars jobb. Men mest vila och försök till att kunna röra mig för det känns prioriterat.

Och imorgon åker vinterdäcken av och då bestämmer vi att våren är här.

 

 

 

Att resa med barn

"Är vi framme snart", "jag vill va framme NU", "jag är kissenödig","det är tråkigt att åka bil", "jag är varm, jag är kall", "stanna jag har fastnat i rattmuffen". Samma frågor om och om igen, med flera utropstecken, gör hål i huvuden. Vi har spelat Sean Bananas alla hits, barnen halvimponerarade av föräldrarna skrålande.

Pust! Bilresan med två kiss-stopp, gnäll, syskontjafs och en felåkning har pågått i 1 timme 10 min kvar. 20 minuter kvar sen är vi framme i Skövde och vi ska få första glimten av nya kusinen. Det är ju värt allt. Men jag har hål i huvudet.

Fan, nu har ungen fastnat i rattmuffen igen!

Le hus

Så var man husägare. Wehoo.
Papperna påskrivna, bara besiktning nummer två kvar sen kan vi skrika WEHOO ännu högre.
Googlar trädgård, tvättstuga, tapeter, måla trätak, frisbeekorg, lekstuga och sätta upp en vägg till nattens timmar.

Livet ändras så fort. Jag är väl en av världens största trygghetsknarkare. Byta en lägenhet som man trivs i, lämna fina grannar och byta förskola/skola där barnen funnit trygghet och utveckling för "Jag har ingen aning om hur nåt kommet bli". Men idag känns allt bara så lugnt och jag lämnar mitt liv av beroende. Med en namnteckning var det klart.
Vi har köpt hus.
Och idag tog jag av rattmufffen.

Förändringar.

Skorpan

I början av december fylldes jag av lycka, panik, stolthet, rädsla, stort pirr i hela kroppen och tanken "vad har vi gjort?!?!". Vettskrämd och alldeles alldeles toklycklig! Skorpans närvaro lyste på stickan, så så liten men som gav så stora känslor. Pluset lyste i neon. De flesta hade sagt blått men i mina ögon lös det. Och fyrverkerier på himlen.

Känslan att kissa på en pinne går inte förklara och det mesta är dimmigt från den där dagen i december och många dagar framåt.

Men nu står jag här med putande/tjock och bristande mage i vårvädret. Foglossning, huvudvärk, trötthet och illamående är mina ovänner men jag ger dem fingret.. fuck off!

Alla de där känslorna finns kvar och igår gick vi in i vecka 21. Och Skorpan gör sig påmind varje dag. Inte bara med allt det där onda utan med all hens (ursäkta alla hen-hatare) sprattlande, lyckan i S och O ögon över bäsen i mammas mage och över att få ett syskon och makens hand på magen- väntandes på att få ett sprattlande "hej".

Följer Skorpans utveckling på diverse appar. Alla säger de att "du som mamma mår säkerligen väldigt bra nu, inga krämpor och hallelulja och fan o hans moster". Pyttsan.

Bäsen:

"Nu väger fostret cirka 400 gram och är ungefär 27 centimeter långt från hjässa till häl. Ögonbryn och ögonlock är fullt utvecklade.

Barnet rör sig mycket fritt i fostervätskan, du kan känna sparkar långt upp i magen och ända nere vid blygdbenet. Barnets första avföring bildas i tarmen. Sinnesorganen utvecklas i raskt takt och smaklökarna på tungan är färdiga".

Skorpan, vi längtar efter dig!

Bilden är från Thailand och magen gigantisk redan då, vecka 10.

Dagar

2 februari.

3 dagar sedan jag fyllde onödiga 31 men utökade min muminkoppsamling.

3 dagar sedan jag jobbade mitt sista pass på mycket länge. Nu börjar väntan på "trean" och rehabilitering av lossade fogar (ljuva graviditet). Bitterljuvt men mest ljuvt.

2 dagar sedan jag hängde hos svärmor, sängliggandes med samma förbannade fogar och nyfräsch förkylning med rinnande ögon och röd näsa.

1 dag sedan allt var precis som förut. Men börjar misstänka pollen. Välkommen!

0 dag sedan vi började drömma om Huset och budade för första gången. Nu en lång väntan.. fan jag hatar ju att vänta.

0 dag när "skorpan" i magen gick in i vecka 21 och firade med en riktig sprattelfest.

0 dag sedan mor och far kom på spontanbesök och häng med världens bästa grannar

0 dag och himlen var alldeles blå.

Galenskap

Idag äter jag smörgås med salladsost. Ost som ska vara i sallad på mackan liksom. Galenskap.

Och jag går runt och sjunger på en Justin Bieber låt och lyssnar på den på Spotify om och om igen. Galenskap.

Jag har en påse med kläder som jag ska rensa i hallen. Den var stått där i en vecka!! Men idag har jag flyttat den till vardagsrummet.. blir säkert stående en vecka till. Galenskap.

I vår ska galenskapen stå högt i skyn. Befriande jävla galenskap, välkommen!

Nya tider

1 april 2013. Idag lyser solen, sena vår - kom igen. Börjar bli rastlös. Orolig i kroppen, tom i knoppen men nyfiken på allt det nya vibrerar tankarna.

Med växande mage, nytt liv, ny årstid och nya rutiner öppnar sig lusten att skriva och fotografera och idag återföds bloggen.